Att rekrytera med magkänsla vs. validerade urvalsmetoder

Varför rekryterare alltid bör skippa magkänslan

Din organisation står och faller med huruvida ni utvärderar era urvalsprocessen eller ej. Vad säger egentligen forskningen och vilka är fördelarna? Daniel, Head of Innovation på Brite, berättar mer om varför du bör skippa magkänslan i dina rekryteringsprocesser i detta blogginlägg.

‍Hindsight bias – vi vet och kan inte allt

Skulle du gå till en läkare som skriver ut mediciner som inte har blivit objektivt granskade? Skulle du ta mediciner som inte har någon bevisad effekt eller där man faktiskt inte har kunskap om bieffekterna?

Dessa är närmast retoriska frågor. Ingen skulle svara ja på dessa frågor. Ändå är huvuddelen av alla chefer och rekryteringsbolag idag beredda att använda metoder för urval som inte är validerade. Metoder som inte ger ett bättre utfall än slumpen. Även personer med många års utbildning inom HR väljer att “lita på sin magkänsla” vilket är skrämmande men knappast förvånande. Jag ramlade över ett blogginlägg skrivet av en HR-ansvarig, vilket både är skrämmande och underhållande på samma gång.

Författaren till inlägget väljer att lita på sin magkänsla eftersom dennes erfarenhet säger att den stämmer, oavsett vad forskningen säger. Det finns ett välbeforskat begrepp som beskriver resonemanget – Hindsight bias.

Hjärnan fungerar nämligen så att den behöver skapa ordning i kaoset. Om vi hela tiden hade gått omkring och tvivlat på vår förmåga att bedöma framtiden skulle vi inte överlevt särskilt länge på savannen. Vår hjärna justerar därför sanningen i efterhand. Detta adaptiva beteende fungerade bra på savannen, men desto sämre i dagens moderna och komplexa samhälle. Vi behöver därför hjälp vid denna typ av urvalsbeslut.‍

Ett livsviktigt beslut för individ och organisation – varför chansa?‍

Urval handlar om att avgöra människors framtida arbetsplats. Rekryterare avgör med andra ord en viktig del av människors liv. Samtidigt vet vi att personalen idag utgör såväl den viktigaste tillgången som den största kostnaden i de flesta organisationer. I ett livsavgörande beslut, såväl för individen som för organisationen, väljer dock både arbetsgivare och dess rekryteringsbyråer, som ofta utger sig för att vara proffs på rekrytering, att använda urvalsinstrument som inte är objektivt granskade och som i de flesta fall inte är bättre än slumpen. Varför?

Svaret ligger nog i uppföljning. Det är svårt att utvärdera rekrytering i efterhand. Det tar tid och kostar kortsiktigt en hel del pengar utan att ge några snabba effekter. Sanningen är dock att det, långsiktigt, förmodligen avgörande för organisationens förmåga att nå sina mål.

Oavsett var svaret ligger så är detta egentligen en icke-fråga. Att lita på magkänslan istället för forskning är ungefär lika rimligt som att ta icke-testade mediciner. En no brainer med andra ord.

Vi berättar gärna mer om validerade urvalsmetoder

Läs gärna urvalspsykologiforskaren Anders Sjöbergs blogg kring ämnet för ytterligare insikter kring huruvida organisationer idag ofta “leker urval”.

Nu kanske du tänker “men Anders är ju en av grundarna till Assessio, en av Brites mer framstående konkurrenter?”. Så må det vara, men om vi ska lyckas förändra sättet världen ser på urval och rekrytering behöver vi sprida ordet. Tillsammans. För att göra det så är det viktigare att många aktörer som faktiskt använder validerade metoder får ta plats i rampljuset än att det är just Brite som lyser starkast.

Vill du veta mer om validerade urvalsmetoder och hur du kan rekrytera mer träffsäkert genom att slopa magkänslan? Skapa ett gratiskonto och kom igång med träffsäker rerkrytering direkt.

‍

Läs mer om testerna som används i Brite

Testerna som erbjuds via Brite tillhandahålls av vår samarbetspartner Psykologisk Metod. De har tagit fram en metod för personbedömning som går under namnet Understanding Personal Potential (UPP). UPP är ett flexibelt system av tester som går att anpassa och kombinera efter varje organisations unika behov. UPP används för mätning av personlighet, begåvning, motivation och kritiskt tänkande.

‍

‍