“Gigekonomi” är ett begrepp som blivit allt mer vanligt i takt med den digitala världens utveckling och delningsekonomins framfart. Men vad handlar gigekonomi om och vilka konsekvenser för den med på arbetsmarknaden?
Världen rör sig allt snabbare i många avseenden och det enda vi vet med säkerhet är att utvecklingstakten aldrig mer kommer gå så långsamt som idag. I takt med att olika former av kriser avlöser varandra förstår många att kraven på att förflytta humankapital snabbt bara kommer bli större.
Under industrialismen skapade taylorismen effektiva processer i en förutsägbar miljö. Effektiviteten ökade markant. I den post-industriella tiden visade det sig dock att process-fokus inte längre räcker. Ju snabbare världen rör sig, desto snabbare måste organisationer och grupper adaptera mot förändringarna. Begrepp som agil utveckling och tvärfunktionella team har avlöst det process-fokuserade paradigmet.
Kriser uppkommer också snabbare men vi har samtidigt högre kapacitet att som samhälle bemöta dessa kriser. Coronakrisen är ett tydligt exempel som visar hur snabbt ett virus rör sig över jorden. Skillnaden är påtaglig när vi jämför med spanska sjukan som började spridas år 1918. Spridningstakten var avsevärt långsammare än det vi såg under början av 2020.
Det är svårt att på förhand veta vilka branscher eller delar av samhället som kommer ta mänsklighetens fokus härnäst. Coronakrisen visade tydligt att både sjukvårdsutrustning och kunskap måste kunna förflyttas snabbt över hela världen. Klimatkrisen är ett annat exempel som ter sig helt annorlunda i jämförelse med Coronakrisen. Klimatkrisen har inte nått den “sense of emergency” hos allmänheten än som behövs för att omfattande förändringar ska sättas i rullning. Vi vet dock med rätt stor sannolikhet åt vilket håll utvecklingen går och när vi står där vid branten och inser utmaningen kommer samhället återigen behöva konsolidera resurserna i rätt riktigt om vi ska ha någon chans att lyckas rädda oss själva. Med andra ord - utmaningarna är svåra att överblicka och vilken typ av kompetens som behövs var är närmast omöjligt att bedöma på förhand.
Även i normalläget börjar fast anställning och förvärvsarbete bli ett överreklamerat koncept. Många i den yngre generationen kommer se sin egen potential och förstå att denna ej kommer kunna utnyttjas till max av endast en arbetsgivare. Istället börjar det växa fram ett omvärldsläge där det blir möjligt att ha många uppdragsgivare och en hög grad av flexibilitet både avseende var och hur man jobbar. Samtidigt blir det allt vanligare att individer i perioder faktiskt inte arbetar alls utan istället satsar på att vidareutveckla sig själva genom resande, kurser, studier, mental träning eller egna projekt.
En sak blir dock tydlig och det är att i ett sådant paradigm kan inte rekrytering ta månader eller ens veckor. Det måste gå snabbt att förflytta humankapital. Och det måste ske med hög träffsäkerhet för att båda parter ska få ut maximal nytta av den potentialen som individen/gruppen besitter.
Gigekonomin är här för att stanna och genom den kan fler skapa mer värde med mindre insats. Det är nästa steg i den evolutionära utvecklingen som arbetsmarknaden har genomgått under hundratals år.
Vill du fördjupa dig i ämnet vill jag varmt rekommendera ett podcastavsnitt som handlar om “The Human Cloud” från podcasten The future recruiting podcast som vjuder på intressanta uppslag till hur en mer rörlig arbetsmarknad kan fungera. Eller så skickar du ett mail till mig så berättar jag gärna mer om hur vi på Brite ser på gigekonomins framfart.
Lär dig mer om hur du kan öka träffsäkerheten på era rekryteringar genom att använda tester – på rätt sätt.
Vi älskar forskning och kunskap. Det hoppas vi att du också gör. Är du sugen på de senaste trenderna inom rekrytering och HR? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.